Man borde få K-märka "kill i magen gupp" !

Jaa....det var ett tag sen jag trillade in på den här sidan för att skriva. 

Har haft mer än fullt upp och dagarna går fort. 

Har jobbat hårt och haft långa dagar med blod, svett och....inga tårar.

Att trivas och ha kul när man jobbar är inte alla förunnat och nu när min bil rullar o går igen ( peppar, peppar) så känns det än bättre. 

Det finns ingen bil (vad jag vet) som ger en sån skön känsla när man kör över ett "kill i magen gupp" som min mercedes. 

Ja ni vet dom där guppen som det fanns så många av förr, som man väntade på skulle komma. 

Jag minns tiden i baksätet på våran folkvagn när jag var barn och den härliga överraskande känslan när guppen plötsligt upenbarade sig och killet i magen gjorde att man hissnade och blev till ett förlösande tjut. 

Var är dom??? Guppen alltså! 

Fler o fler vägar blir platta o nästan utan kurvor. Inte konstigt att Liseberg är så välbesökt när tryggheten vi bäddas in i av samhället gör det tråkigt. 

Vägarna utomlands kan vara en upplevelse med kurvor o gupp som sätter adrenalinet i pumpning. Jag kan väl inte påstå att jag uppskattar när sidospeglar flyger av o man drar en lättnadens suck när man kommit fram med livet i behåll är något jag strävar efter, men det får väl finnas gränser för hur tråkigt vi svenskar ska ha det. 

Men....säger ni.... -jag vet en kurvig väg med gupp....ja än så länge säger jag....dom försvinner ett efter ett. 

Jag vet i alla fall ett "kill i magen gupp" inte så långt bort som jag emellanåt kör över. Från det ena hållet är det som bäst, jag ökar på farten ca 10 km/h för den rätta flygande effekten och enbart för att få höra min dotters skratt och tjut, för när man själv kör är man ju förberedd. 

Jag läste någonstans kanske var det på fb....att den bästa humorn skapar man med överraskning....o visst är guppen en överraskning. 

Visst borde man få K-märka "kill i magen gupp"!

Jag och min KungsVelociped

När saker inte går som man tänkt, eller motgångarna känns som en envis motvind gäller det att ha en positiv attityd. 

När bilen jag äntligen fått lagad efter en krock för ett o ett halv år sedan visade sig fått krämpor, kopplingen hade tagit stryk av att långvarigt stått stilla. Mina resurser i form av pengar hade också sinat i form av alla kostnader för reparationer och en obetald faktura från en kund plus en ofantlig massa händelser de senaste 2 åren. Vad gör man....jobbet måste gå vidare och kunder väntar. 
Buss var inte att tänka på för det skulle ta mig mellan 2 o 3 timmar att komma till min arbetslokal pga. katastrofala bussförbindelser. 

Jag hade dock ett alternativ min Kungsvelociped tillverkad i Bröderna Anderssons fabriker i början på 50-talet. Mitt transportmedel och underbara cykel med rost och andra skavanker, stora fluffiga däck och en lädersadel som jag gjort ytterligare bekväm genom ett geléfyllt sadelskydd inköpt på Lidl. Ringklockan låter som ett gnisslande och ett återkommande rassel hörs ibland när jag trampar, dock är de rostfria skärmarna med ett snyggt märke på helt intakta och i det närmaste vackra. 

Min första tanke var...hjälp ska jag cykla i nästan 1 timma och därefter jobba hårt fysiskt sedan ta mig hem på samma vis till matlagning och andra sysslor. 
Min berömda envishet ger inget utrymme för att ge upp så...... Jag lastade min cykel korg med det som jag kunde tänkas behöva, denna första dag var det regn i luften och regnkläder ett av det första jag tänkte på. Upp på cykeln och iväg, jag hade cyklat drygt en kilometer.....när det började regna....bara lite....så jag tog på mig regnhatten vilket gjorde att det kändes bättre. 

Jag visste att jag hade en enorm bergsklättring till en början i form av en enooooorm backe med flertal kurvor som nog varade i mer än en kilometer. Efter detta skulle en belöning i form av en enoooorm nedförsbacke uppenbara sig. Denna tanken gjorde det uthärdligt för en ovan långcyklare som jag. Men attityden jag hade att detta var en transportsträcka till jobbet ändrades efter första hälften av jätte uppförsbacken, medans jag gick där sakta och lugnt började jag inta naturen och dess atmosfär. 
Min inställning ändrades till.....något positivt. 

Min första stund av fritid denna dagen, hade börjat med min cykeltur. Det var inte längre en transportsträcka utan en skön promenad med min cykel. Det fick ta så lång tid jag ville och hur långt jag ville så länge jag åkte åt rätt håll. Väl uppe på backkrönet skänktes jag av en tacksam känsla av frihet. Nu var det bara nedför, men hade glömt att det var en backe till men den syntes vara en droppe efter bergsklättringen jag nyss gjort. Jag släppte bromsarna och fick en fruktansvärd fart, jag hörde inget annat än vindbrus i öronen och känslan var joooohooo ! Här fanns ingen tid bara en härlig känsla.  

När jag kom fram till den lite större vägen hade jag två valmöjligheter, jag valde den ena. En liten extrasväng förbi kossorna som alltid förvånande stirrar när man kommer på en cykel, tre katter som satt på spaning mellan de nyslagna hö raderna och tre bastanta karlar som stod lutade mot muren på ett så där härligt sätt i en stund av vila. Dom nickade och log. Lite längre fram sprang hönorna som yra höns på vägen som bara hönor kan göra, livligt kacklande och förskräckta över min framfart. Efter detta gjorde jag ett stopp för att plocka renfana att torka, i detta hav av blommor kunde jag inte annat. Buketten satte jag fast på pakethållaren, jösses vad trevligt det såg ut. 
Den kompletta cykelmunderingen för en medelålders kvinna på en gammal damcykel, jag log för mig själv vid tanken. 

Den sista sträckan cyklade jag smått visslande med rak rygg. Väl framme tog hungern överhand och den medhavda lunchen i form av nybakat bröd från kvällen innan smakade väldigt bra. Trött i kroppen tog jag sats och började jobba, det gick trögt till en början men snart fick jag upp ångan igen. 
Färden hem några timmar senare började jag med samma inställning som jag fick under färden till jobbet, enda skillnaden var att de backar jag åkte nedför skulle jag uppför och vise versa. 
Visst var det lite annorlunda från andra hållet som ibland när man letar svamp, det man inte såg på vägen dit hittar man på samma väg tillbaka. 
På tredje dagens cykeltur gick det förvånansvärt lätt. Jag hade ju också en himla tur med vädret =) 
Just nu lånar jag en bil av en vänlig själ men kan villigt erkänna att jag saknar mina cykelturer, det blir dock en och annan tur ändå och snart får jag lämna tillbaka bilen igen såååå....får väl se om jag fått ordning på min bil igen eller om det blir cykel....oavsett så har jag en valmöjlighet.

Linoljefärg

Här är en bra länk om linoljefärg från Örebro läns museum.

Linoljefärg, ekonomiskt lönsam!

Boken Smultronställen i sjuhärad!

Den lilla boken Guiden Smultronställen i sjuhärad finns att hämta hos mig.   http://www.miljoguidesjuharad.se/  här kan du ladda ner guiden om du hellre vill det.

Hälsningar Annicka

Smultronställen i sjuhärad

http://www.gangemad.se/rydal.pdf


Mind your House kommer att vara med i den guide över ekologiska och miljövänliga smultronställen i Sjuhärad som presenteras lördagen den 18 juni.
Releasepartyt hålls på Rydals museum och kalaset drar igång kl 11.
Alla vi som medverkar i guiden – fler än 60 spännande ställen – får då möjlighet att sälja våra produkter på en och samma plats. Det innebär att du kan träffa många av oss samtidigt, handla närproducerade och smakfulla (!) saker och få information om vad vi gör och hur vi arbetar. Det blir också modevisning och utlottning av produkter.

Självklart får du ta med dig en nytryckt guide hem, så att du kan utforska smultronställena på plats framöver!
VÄLKOMMEN TILL RYDALS MUSEUM LÖRDAGEN DEN 18 JUNI KL 11!

Bildspel

Dolt i en trasmatta

Det här är tygbitar från en trasmatta. 

Ibland är trasmattor i lite sämre skick och behöver knytas om i ändarna, 

jag måste då ta bort några varv av de invävda trasorna

Jag är ju en aning nyfiken så kan ju sällan låta bli att undersöka 

vad för tyger som döljer sig i den gamla trasmattan. 

En gissnings lek får detta bli men vissa tyger känner jag igen. 

Jag börjar nerifrån. De två första tygerna är troligtvis från en huvudduk av strukturen o kvalitén att döma. 

Nästa är ett tunt tyg med söta blåklint som troligtvis varit en gardin. 

Tyget med det roliga mönstret är någon typ av viscose så till en klänning har det nog passat bra. 

Det blå är jag helt säker på att det varit arbetsbyxor troligtvis väl slitna med hål o lagningar. 

Det svarta har en kvalité som en underkjol med någon form av spetsmönster. 

Nästa med små söta orange blommor  har nog också varit en gardin. 

Det sista gula tyget har ett svagt rutmönster, skulle tro att det varit en skjorta.  

Det här var bara några få tyger av resten som finns i mattan. Visst får man en annan syn på en trasmatta när man inser hur mycket historia som döljer sig i den.